Tyvärr, det är stängt!

Jag har hört talas om s.k stängda frågor. Tror att det är på nåt sätt frågor som inte inbjuder till vidare diskussion eller inte kräver ett utförligt svar. D.v.s frågor som man t.ex kan svara ja eller nej på borde kunna klassas som såna. Antar att det är något man får gå igenom om man är journalist. Det blir inte så intressanta intervjuer om objektet bara svarar ja eller nej hela tiden.
Det var vad som hände mig idag. Jag ställde antagligen bara en hel drös med stängda frågor till min bror. Jag ringde honom och frågade om han skulle gå med på en promenad. Visst sa han. Han gjorde ändå inget så han kunde väl gå med på en promenad. Märkte ganska direkt att han inte var på topp så jag frågade om han var trött eller deppig eller nåt. "Ja, kanske det" fick jag till svar. Sen fortgick promenaden i den andan. Jag frågade saker, han svarade kort och ointresserat. Som att han helst ville att jag skulle hålla tyst eller nåt.
"Ska du sälja båten?"
"Jag har inte bestämt mig".
"Har du hittat nån ny motorcykel?"
"Nej"
"Kollar du efter nån ny hoj att köpa då?"
"Varje dag"

Jag anser ju inte att jag är någon verbal eller social gigant. Tvärtom, jag är ganska dålig på att dra igång en konversation eller att delta i samtal med fler än 2 deltagare. Men idag kände jag mig som en riktig pratkvarn!
Han kunde ju t.ex ha hjälp till i stil med:
"Har du hittat nån ny motorcykel?"
"Nej, det verkar inte finnas några såna som jag vill ha, trots att jag kollar efter nya varje dag!"

Eller vad sägs om det här förslaget?
"Ska du hänga med på en promenad?"
"Nej, jag är deppig och har inte lust att prata".

Nå, inte vet jag vad som var felet men nu funderar jag på att tvinga honom till lite mer socialt umgänge över lite kaffe och kladdkaka!

Svep ett glas vatten.

Okej, nu bryter jag mot reglerna lite grann. Jag tänkte försöka skriva om saker som är positiva. Det blir inte lätt men jag ska testa. Jag är rätt säker på att det kommer att smyga sig in små bitterheter här och var ändå.

Men... för att tjata vidare om mina studier. Jag läser en kurs där jag ganska fritt får välja vad jag vill göra. Jag har gett mig på att försöka koda sänka skepp i Java. Det är nog lite halvknepigt men jag är hoppfull. Mycket tack vare att vi har en bra lärare! Dessutom finns det hjälpsamma andra studenter! Mycket trevligt. Känns faktiskt riktigt kul att försöka koda ihop ett sänka skepp. Ska bli roligt att ta tag i det. Själva kodandet är tänkt att jag ska börja med nästa vecka enligt de planeringar som jag har gjort hittills. Det ska nog gå bra. Det enda som kan komma ivägen är ju min avkomma om han/hon behagar ploppa ut nån gång. Enligt planen så skulle det ha skett i förrgår. Storken är visst inte så pålitlig. Hur som helst så blir det nog ett ganska så angenämt avbrott. Jag menar, det är okej att ta en paus i studierna för den typen av avvikelse. ;)

Kan jag komma på något mera positivt att skriva om kanske? Ja... jag vet inte, jag har försökt jogga! Frivilligt! För typ andra gången i mitt liv så gav jag mig ut på nån sorts joggingtur med hunden i förrgår. Det gick väl sådär. Jag blev ju brutalt svettig av det. Men så har jag också extremt lätt till att bryta ut i svettfloder. Jag menar, hur många andra börjar svettas ymnigt när dom sveper ett glas vatten? Nej just det...
Och vad kan då vara positivt med det här? Ja det kan man undra. Det positiva är nog att jag funderar allvarligt på att jogga en gång till! Frivilligt! Kanske redan idag! Det skulle betyda att jag ägnar mig åt någon form av fysisk aktivitet. Det måste ju vara bra för kroppen?

Kroppen ja, den är ju inte bra i alla avseenden. Min arm är kaputt. Måste ha varit nån gång 2002 som den pajade när jag vurpade med hojen under en övningskörning. Ja, hoj är i det här fallet en motorcykel. Hur ofta övningskör du för cykel?
Det gör i alla fall att axeln väljer att hoppa ur led lite när den känner för det. Men misströsta inte! Vården har god hand om mig! Efter endast ca 6 månaders väntetid ska jag minsann få komma på en fjärde undersökning! Va... hur många får så mycket vård under så lång tid? Och då har jag inte ens nämnt min magnetröntgen!

Ja, jag sa ju det. Det skulle komma lite bitterhet med också! Denna gång i form av lite ironi.

Nej, dags att börja värma upp inför joggingturen!

Läsa boken

Koncentrationsförmåga som en treåring har jag när det kommer till mina studier. Läsa boken, oj, titta en banan! Läsa boken, vad ska vi äta till middag? Läsa boken, har det hänt nåt på det där internet? Läsa boken, hur gick det med spacklet i badrummet? Har det torkat? Läsa boken, längesen jag loggade in på den där sidan, bäst jag kollar om det har hänt nåt på den. LÄSA BOKEN!
Nä... det går inge vidare. Kanske för att jag är måttligt intresserad av att lära mig hur multiplexing och demultiplexing funkar i UDP respektive TCP. Ja, ni fattar själva. Hur intressant lät det där? (Alla datanördar behöver inte svara.).

Fast jag tycker egentligen att det är lite intressant, men jag förmår mig liksom inte att koncentrera mig. Riktigt jobbigt. Riktigt jobbigt är också att den här bloggen bara verkar handla om hur dålig jag är på att plugga. Fast det är klart, hade jag jobbat så hade bloggen handlat om hur tråkigt det var att jobba och hur korkade mina chefer är. Det var faktiskt en tanke jag hade när jag jobbade. Att skriva ner allt korkat som mina chefer sa och gjorde. Det kanske jag kan göra på allvar när jag ska jobba i sommar? En bestseller; Så dum är min chef!

Bortsett från allt bittert så är det spännande tider nu! Jag ska bli förälder! Om mindre än en vecka är det sagt att leverans ska ske. Svårt att föreställa sig hur det kommer att bli. Har på nåt sätt blivit overkligare ju närmare det kommer. Rätt vad det är så sker det! Det flyttar in en pytteliten människa här! Det kan ju vara en bidragande orsak till mina koncentrationssvårigheter. Jag kanske går och grubblar och spänner mig omedvetet inför det som ska ske. Har inte ro att koppla av tillräckligt för att koppla på koncentrationen. Undrar just om det blir bättre när barnet är här? Jag tror inte att det blir lättare att koncentrera sig med en till människa i hemmet. Dessutom en som jag har tillverkat själv! Antar att man kommer att stå som ett fån och tycka att allt är fantastiskt! Studierna kommer i bästa fall att hamna på sekundär prioritet.

Läsa boken, "Älskling, barnet har bajsat!" "Inga problem jag byter!"
Bajsblöjor kommer kännas otroligt kul jämfört med datagram, segment, algoritmer och allt vad det nu heter.

Nej, nu måste jag verkligen läsa boken! (ska bara hänga upp skötbordet... sen...)